saklös (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

saklös adj. saklöss . sak löss . säklös L.), L. 1) fri från skyldigheten att göra el. underkasta sig något. þahgar nyfödar atunda dagh þolde þu saklös (utan att vara skyldigt dertill] moysi lagh Bu 76 (kan föras till 2). 2) saklös, oskyldig. SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). iak veet mik saklösa vära Iv 3290 . " drap en saklösan man " Di 275 . var han saklös baþe tel rþa ok tel gärnig Bu 30 . han är saklöss aff sigordh swens dödh Di 259 . är jach sak löss för hasn dödh ib. - at saklöso, saklöst, utan ansvar el. straff. TB 79 . - n. adv. saklöst, utan ansvar el. straff. SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). taghe thz sidhan saklöst TB 80 .