sakt (2)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

sakt adj. sacht . komp. -are . sackther HSH 18: 114 ( 1497); kompartivformerna, liksom äfven den ST 53 förekommande best. formen ack. n., kunna dock föras till sakta), 1) lätt, lindrig. henne (ɔ: daghtingan) sachtare göra RK 2: 5047 . " hon hafdhe swa mykla mödhe henne vare sachtare dödhe " Fr 2404 . at hon (ɔ: kallasot) warder saktare LB 4: 345 . 2) lätt, beqväm, angenäm. " miste . . . thz sakta liifmakit " ST 53 . 3) lindrig, svag, sakta. pa saktan eldh LB 9: 109 (på tre st.). i en sakthen eldh ib 2: 10 . " pa saktom eldh " PM XLI . 4) lätt, svag. om dryck. huar man pläghar gifua först got win ok sidhan the warda drukne thz som saktare är MP 1: 58 . " sakt ööl " LB 7: 29 . ib 166, 235, 271 . 5) stilla, lugn. warder wel sachther pa then sidhen HSH 18: 114 ( 1497) .