sakta (3)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
sakta v. sachta . -ar , -adhe , -adher ) sakta, stilla, styra, stäfja. med dat. el. ack. saktadhe han sinne wredhe ST 529 . hon . . . saktadhe konungsins vredhe Fr 2444 . MB 2: 92 . " saktade han sit mod " RK 2: 3663 . - stäfja, sätta en gräns för. biþiom wi allä män . . . at þe . . . saktt (för sakti?) härfran sinä forgörilse, oc taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse SD 5: 479 (1345, nyare afskr.). - sakta sik, sakta sig, stilla sig. ta tz böriar pösas, sa säth tz aff elden, sa lenge tz saktar sig LB 7: 327 . - i andl. mening. konungxsens wredhe haffde sik saktadh MB 2: 181 . " saktadhe sik germani hugher oc hierta " Lg 3: 200 . " sakte tu tegh (lugna dig, stilla din klagan) " MD 39 . - refl. saktas, sakta sig, stillas, dämpas. saktadhes krankomsens krafft Lg 3: 409 . om then (ɔ: icke sachtis FM 200 ( 1504) . saktadhis hans wredhe ST 218 . MB 2: 147, 191 . " saktadis theris höghfärdhuge ande " ib 92 . - dämpas, tyglas, stäffas. ati owishethin matte speckis ock sacht