siälfviliande (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
siälfviliande p. adj. och adv. -is . siäfuiliandis MP 2: 66 (jfr 266). sialfviliande L.), L. A9 p. adj. frivillig. siälfwiliandis fatikdombir KL 280 . MP 1: 105 . Bir 4: 9 . Su 421 . fore varo siälfwiliandis plagho KL 269 . B) adv. frivilligt, af egen drift, själfmant. hon offradhe sik siälfuilande gudhi Bil 428 . ib 472 . " han anduardadhe sik siälf viliandis sinom owinom " Bir 1: 34 . ib 5, 222, 324 . Bo 175 . MP 2: 66 . " gräto . . . thän hardha dräpin ok dödha hon sik siäfuiliandis daghlica giordhe " KL 335 . " säle äru siälfwilianids fatike " KL 189 . MP 1: 19, 25, 105 . - Jfr siälfsviliande.