skämma (3)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
skämma v. skäma Bir 2: 236 ; -is ib 142, 3: 134 . -ir, -de, -der. part. pret. skiamðer: skiamdð BjR 15: 1 ), skämma sik , L. 1) bringa på skam. swa mannelika varde nakor cristna thro oc skemde the hedhno Bil 620 . h8ru han hafdhe skämt ok bortält diäflana mz korsens tekne KL 48 . " han !UDDA_TECKEN?: diäfwlin) är af them wnnin och skämdher (confusus) " Ber 118 . ib 180. tholke thanka . . . skämma (confundere) foruitina Bo 16 . " herrin . . . skämde hans högfärdh " MB 2: 173. 2) bringa ur fattningen, förskräcka; komma (ngn) att uppgifvas. hon (ɔ: thin brudh) är andwaradh j wärsta manz händir. hulkin som hona skämmir (confundit) mz alle fylsko ok obrygdilse Bir 1: 73 . hon räddis, at henna thiänara . . . skuldo aff . . . tässom dröffuilsom oc blygdh skämde warda och wanskas ib 4: 57. konungin mykyt skämdir for blygdh oc ofstora sorgh grät mz största graat Gr 288 . " aff hulko the badhe blinde wordho oc annars skämde oc förfärade (replei perturbatione) " MB 2: 311 . 3) bringa skam öfver, skämma ut, vanära. han skämmir sin mwn (jnquinat oris ebur) som onth rimar GO 448 . tha wart biscopen sarä skempder (ghe scant), och thorde sidhen ey talä eth ordh Va 47 ; jfr 1. tha han sa . . . at biscopen haffde mist näsänä och war swa skempder ib 9 ; " jfr 6. " 4) vanära, skända, kränka (en qvinna). marinus skämde wara dottor oc afladhe barn mz hänne KL 300 . " skämma (opprimere) myna drotningh " MB 2: 191 . Bir 3: 181 . ST 228, 399, 460 . RK 2: 305, 480, 3: 2110 . 5) utskämma, håna. " skämde mz ordhom (insultavit) hermogenem " Bil 163 . " ciprianus skämde han mz ordhom at han lät ena mö wmstridha sit waldh " ib 448 . " vare thw wärdh . . . at alle skullo styggias vidh thik ok skäma (confunderent) thik oppinbarlica mz alle blygdh oc obrygdhilse " Bir 2: 236 . - smäda. aff marghin man ther thu hafuer skämpt Iv 1672 . - häftigt förrebrå, fara ut i häftiga el. skarpa förebråelser mot. johannes skemde han mz ordom hwi han rymde vndi thä värio han androm mente Bil 657 . " skämde kärkin vppinbarlika " Bir 1: 321 . " fordömelikit är at . . . obrygdha älla skämma sin jamcristin aff otholi " ib 3: 170 . 6) förderfva, förstöra. thz the kirkior closter oc allmogen swa skämde RK 2: s. 338. tha är wenskaps bandet skemth MD (S) 293 . the (för hvat the) predica mz ordhom . . . thz skämma the mz syndhom Su 60 . skämma oc fordärffua andhra meenlösa ib 57 . söndherslitas the oc skämmas aff skadhelika wädhranna hornom ib. ib 58 . 1) skämmas, blygas. " han skempde sigh swaara " Lg 3: 34 . 2) utskämma sig, komma på skam, stå med skam. hon ville ey siälff skemma sik for faom scriptafädhrom MP 1: 6 . 3) vanära sig, befläcka sig. ath han sig mz hordom skämde MD (S) 234 . - refl. skämmas, 1) skämmas, blygas. kesaren skämdes Bu 419 . ib 416 . Bil 697 . gik . . . bort skämmandis Bir 3: 4 . KL 411 . MB 2: 404 . skemmande (för -is) gar jak for henne fram MD 126 . " ga baru hofdhe skämmandis for mannom " KL 248 . jak blyghis oc skämmis i mik siälfwom Bo 218 . þeop[h] ilus skämmes viþ sin vaþa Bu 29 . " jak blyghis oc skämis aff minom syndom " Bir 2: 142 . " andhra diäkna giordho offta spee ok leek aff honom, aff huilko pilthen mykyt skämdhes oc dröffdes " Lg 663 . om nakar skämmis at vidhirganga thz som hon lätir sik angra Bo 151 . Bir 3: 134 . " ey skämmandes honom förrädilse tilläggia " MB 2: 289 . - opersonl. med ack. godh blygdh är at thik skämmis at synda Bo 151 . mik skämmes för ärligha tala och röra thz iak . . . monde höra RK 3: 2099 . " skemmis mik at jak liggher swa slemliga i thessa säng j thine närwarilse " Lg Manfr 286. 2) komma på skam. at wärldzlika starke män maghin skändas ok skämmas VKR II . " at the matto rädhas oc skämmas som mz gabban . . . kommo mote thina hälga folke " MB 2: 327 . 3) bringas ur fattningen, göras till intet. han . . . bliknade oc skämdis (obstupuit) MB 2: 191 . 4) förderfvas, förföras, komma på fall. äpther hwilkit mange vnge män matto skämmas oc tagha tilfälle til ath synda MB 2: 297 . - Jfr skamma, skända.