skiäl (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
skiäl skäl ) 1) besked, kunskap, klarhet. mädh rättan skiäl, tydligt, bestämdt. han veet thz mz rättan skäl Fr 679 . 2) skäl, orsak, grund, anledning. mädh fullan skiäl, af fullgiltig orsak. iak tröster mik mz fullan skäl thz iak ma honum hiälpa väl Iv 2177 . - mädh rättan skiäl, af rättmätig orsak, på goda grunder. huath ij talin mz rättan skäl Iv 3485 . ib 4627 . " hafdhe hon vitadh thz for san at thz vare herra iwan sannelika mz rättan skäl hon hafdhe han ey vntfangith väl " ib 5639 . 3) syfte. " siälwier gik han vppa biärghit. mz then skäl at vm the hafdhin farit oc leet äpte honom i bland discipulos tha hafdho the han änkte funnit (ut si eum ulterius inter discipulos quærerent ipsum invenie nequirent) " Bo 90 " gudh skapadhe mik mz then skäl (ea ratione) at iak skulle hedhra han owir al thing " Bir 3: 172 . Jfr skil, m.