slember (2)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

slember adj. slemer Su 285 . slemär PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). sleem Lg Manfr 286. slämmer Lg 3: 78 . f. slem LfK 79 . n. slemt Su 279 . pl. nom. f. slema ib 117 . ack. f. slemma ib 105. komp. slemare LfK 70 . slemmere RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). superl. slemaster), eg. sned, vriden. 1) vidrig, obehaglig. " driffwandhes henne aff ädhelasta oc wänasta yrthagardhen . . . wti slemasta träkfulla pwzsten " Lg 3: 275 . - obehaglig, svår. en slem oppbörian LfK 79 . 2) dålig, usel, oduglig. värdelös, ringa. skulde han halda swa som slemasta träk allan wärldzlikan lusta Su 84 . wthwräkas . . . swa som slema aff skrädhor ib 117 (båda dessa ställen kunna föras till 1).- nakot slemt (vilem) creatur ib 279 . " en slemasta matk a iordene kryper " ib 185 . VNB 17 . LfK 44 . " enkte är timanom dyrare oc nw . . . halz enkte slemare " ib 70 . - ringa, simpel. til slemma oc försmäleka gärnigga (ad opus vile) Su 105 . 3) ond, slem. " swa slemer oc ogudhelikin " Su 285 . een skalk oc slämmer förradare Lg 3: 78 . " jak är een sleem syndare " Lg Manfr 286. ss tillnamn. " emundir slemær " PK 272 (hds. fr. 1400-talets förra hälft). n. adv. illa, svårt, hårdt. jagh lath them binde slemmere än en hund RK 3: (Yngre till. om Chr. II) 6251 (s. 235). - Jfr slimber.