storkin (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
av
adj.
storkin adj. (Nyisl. lstorkinn. N. storken] 1) stelnad, styfnad. lhon saa fötrena swa sargadha oc ginom slaghna. storkna oc blodhogha Bo 211 . 2) af häpnad stel el. styf. wart han storken i malet (d. v. s. häpen el. slasgen af förvåning, så att orden stockade sig i halsen) Lg 3: l310.