sakfälla (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

sakfälla v. v. L. sach- STb 4: 122 (1506) ), sakfälla, döma till böter. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 198. part. pret. sakfälld, dömd (till böter eller annat straff). kunnen oc vare män sakfälde varþa, þa . . . Rydberg Tr 2: 245 ( 1357) . RP 1: 413 ( 1378) . hanis . .. wardh . . . sakfälder äpter laghin til xl mark JTb 24 ( 1460) . the xl (40) marck, som the wordo sakfälltte STb 1: 189 (1478). ib 4: 122 ( 1506) .