sakta (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement ab adv.

sakta adv. sachte . komp. -are ) , 3) lätt, utan svårighet. . . . ath per karson sade til jönis . . . styr thinne hustrv mun . . . ta swarade jönis hon är sakta styrd ATb 1: 86 ( 1458) . " docibilis est liber qui facile di[s]citur . . . sachta lärdh bok " GU C 20 s. 197 . " haffuir thu nokor dröffwilse . . . sägh henne thinom scrifftafadhir . . . oc tha bär thu henne thäs saktare " SkrtUppb 208 . 4) lätt, väl, nog, måhända. haffde han ey lopit fran oss, swa matte sachte, ath tet ey hade scheeth STb 2: 466 ( 1490) . idher görs thienara behoff sa sidhan som för, och kan sakta wara, i saknadhe h. gadh BSH 5: 133 (1506, H. Gadh) .