skarper (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

skarper adj. scharp ) 1) torkad, torr. skarppe gedder Skotteb 395 (1464-65, Kämn). ib 403 (1465-66, d:o). GPM 2: 289 ( 1508) . " iak haffuer inga gedder här paa slotthet ok ikke heller inghen annar skapr ffysk ib 295 (1508?). " Kumla kyrkas rb 91 ( 1509) . skarpt brödh LB 13: 28 (s. 467) - torr, osmord? tha hördo the äptir sik alla stadhz dyäfflana danzsa, swa lydhandis som tyo ällir tolff skarpa stöffla rördhos op ok nydhir a stengathunne MP 5: 187 . 2) skrumpen, infallen, tunn. tha konungen sa han . . . j änliteno skarpan oc blekan Prosadikter (Barl) 8 . 4) vass, skarp. mädh skarpasta (durissimis) spikom SkrtUppb 398 . - n. adv. skarpt, strängt, eftertryckligt. - hastigt, häftigt? fersk fisk medh salt a[. . .] ofiellat skarpt sodna medh viin Sex ekon tr 269 . " doch kunnom vij vell märkia, ath thet vill scharp tillgånge om then rättgång . . . för tijdzens korthett " Linkbiblh 1: 141 (1523, Brask) .