skiuter (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

skiuter adj. n. sköth GPM 2: 254 ( 1507) ; PMBref 336 ( 1519) . komp. skiutare Prosadikter (Karl M B) 316 . skythere GPM 2: 267 ( 1507) . superl. skytast Prosadikter (Sju vise m B) 213), hastig, snar. - snabb. han (ɔ en häst) är skutare än fugel flygande Prosadikter (Kar M B) 316 . - n. snart. vare tet sköth radh attj velä vethe edert bätzste GPM 2: 254 ( 1507) . " men jak ma nw sköth säya . . . mith glas är lwpith " PMBref 336 ( 1519) . - komp. hastigare, snabvbare. ok ikke skythere (så snar som?) han ffik bodith thaa läth han strax göra redhe xxx [ɔ: 30] kara GPM 2: 267 ( 1507) . - superl. skyndsammast snarast. greuen läste wp allom llasomen at torneno som han gat skytast ok gik in Prosadikter (Sju vise m B) 213.