smaka (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
smaka v. -arb ) 1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. fäm äru menniskionna yterme[r) sinne som är smak mz twngonne ellir mwnnenom SvKyrkor 343. SpV 76 . - oeg. och bildl. smaka, njuta. apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka (sapiatis) thz samma SpV 456 . - smaka, erfara, förnimma, koma i erfarenhet av, mottaga intryck av. thär so formyit war owirflytande lastin, mz eue affgangh, war nw owirflytandhe nadhin mz qwinnonna forbätringh, j christi kärlek smakande (i Christ amore sapinentis) ok stadhfste SpV 167 . ib 532 . thy smakom (sapimus) wi ekke alt thz som wi swithom, o huru mange christne philosphi disputera om himerike ok himilslikin thing . . . tha begripa the, mz thera wisdom, likaväl tho formagha the thz ekke aff thera studean a stadh komma, at the maghin smaka thz som the kwnna ib 5232 . ib 523 . - Jfr fore-, van-, väl-smaka och illa-, o-smakande.