snar (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

snar adj. 1) snabb. " lleuipes . . . släth föther oc snar " GU C 20 (hand 2) s. 77. - n. adv. A) posit. 1) snabbt, hastigt. " momentancus . . . snarth fram lidande " GU C 20 (hand 2)s. 152. - Jfr äptirsnar (äv. Sdw 2: 1141).