snarlika (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement ab adv.

snarlika adv. -ligha GPM 2: 26 ( 1511) -ligan Prosadikter (Sju vise m C) 223 . superl. snarligeste STb 5: 388 (1521, Kop)), A) posit. 1) snabbt, hastigt. Gers Ars 21 . fran wastena maghen j snarlikan hiith (ɔ till Rom) sända breff PMBref 333 ( 1519) . ib. 2) hastigt, skyndsamt, raskt. tha warth anthenor myket forfärad . . . oc for snarligan tädan Troj 46 . 3) med hast, ofördröjligen, genast. (de) latha göra snarligan eth övermaatta skönt hus Prosadikter (Sju vise m C) 223 . 6) med skyndsamhet, korteligen, med få ord. ok at jak snarlika (breviter) thätta samanlykkia ok fulkomplika ända maghe, är hon alt mankönsins summa helsamlighin sak, ok äwinneliko wälsignelsenna ära SpV 200 . " snarligha scriffuit j westeraarss quasimodogeniti söndagh anno etc. xj " GPM 2: 26 ( 1511) . C) superl. swa snarlikast, så snart som. swa snarligaste vor . . . herre komber her sielff STb 5: 338 (1521, Kop). - Jfr forsmarlika.