stalder (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
stalder pl. staller SJ 2: 224 (1493) ), 1) stall. then mynste stallen som är nest offwan fore kalgaardin SJ 2: 68 ( 1481) . en skal . . . larens matsson haffue en stall medh sina hustru tet öffra stallet ij samma botwidz grändh ib 223 ( 1493) . STb 3: 65 (1493). PMSkr 239 . " thet andra hwsith warj stallen til pafoglana " ib 260 . - Jfr asna-, hästa-, svina-stalder samt stal.