standilse (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
standilse 1) plats (där ngn el. ngt rätteligen skall befinna sig). är hon (ɔ ödmjukheten) bortho tha bliffwer ok enghin dygdh j thännom ordinibus ällir skikkilsom, hwar thän hälghe ande owirgiffwir sina gömo warilse ock standisle (custodia suæ stationem deserit) SpV 64 . 2) fämpte (ɔ iomfruligha trapponna skikkilse) är aff fulkompnadha länghre wägxsins lop, j hälghe lypthinna standilse (in stadio sancte professionis) ällir j renfliffnadzsins lypthe SpV 466 . - Jfr be-, for-, mot-, när-, til-, undir-, up-standilse.