strävogher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

strävogher adj. n. sträffwogth PMSkr 545, 546 . sträwkt SvB 28 (omrk. 1520)), 1) spänd, utspänd. " hwdbenda är en sywkdom som fää haffwer när hwdhen sither swa sträwogh oc harth til ryggen ath . . . " PMSkr 231 . . . . hwilken saagh swa skal göras oc tänyas straffwogh (för sträffwogh) ib 503 . " haffwes twa stängher . . . mällen hwilka läroffith fästas skal sträffwogth " ib 545 . ib 546, 598 (seanre avskr.). 2) tyv, hård, motsträvig. ira är sträfuoge opwäkta hoxsins gälniska (strictus concitati furor animi), brinnandis j lustans hämpd SpV 140 . " kom thän helge ande . . . bögth thät som sträwkt är " SvB 28 (omkr. 1520).